saknaden har blivit större...

tänk att julen är snart här. den som va de bästa du visste. men nu vare snart 2 år sen du fanns vid mig...
asso du va mitt allt. du gjorde att jag orka med allt som jag tyckte va jobbigt. de va du som gjorde att jag våga stå för mig själv. de va du som gjorde sen lilla flickan som va så söt och snäll men bråkig ibland. men hon är borda..
hon pallar inte med att leta efter en trygheten eller en kärleken som jag hade då. hon gav upp...
de va alkoholen som fick styra. asso jag är inte den jag var jag är inte den jag vela bli. jag blev bara ett monster efter du lämna mig. men jag har en ilska som bara växer och växer och växer. och jag vet att den kommer komma ut en vacker dag. och de kommer inte bli en vacker syn. asso jag tänker och tänker och tänker på dig och hur du mår och va som har hänt med dig och massa. men de kommer jag aldrig få reda på. men du är väl på nån plats där de finns blommor massa mat och as nice sov platser och där du kan skälla och springa om kring.
för den dagen du dog. orka jag inte kämpa jag gav upp allt jag sket i min framtidn jag sket i va som skulle hända mig. jag gör bara massa dumheter hela tiden. för jag vill glömma allt. allt jag älska allt jag vela ha vela bli. gav upp tro på kärlek gav upp precis ALLT. men ingen vet inge kommer förstå mig...
men jag kommer supa skallen av mig säkert sitta på en parkbänk. röka som en skorsten. och tänka varför? jo för jag hatade mig själv har tagit skulden för allt som händer. mår piss och ibland bara ligga kvar i sängen och aldrig komma upp. de gäller inget som har hänt nu. men jag sitter och tänker tillbaka till den lyckan jag kunde ta imot. men de försvann som allt annat jag vela, va och min tro till att jag fixa allting och de trodde jag. men nu är de slut. jag vill inte att du ska se ner på mig mer för de vill inte se min framtid....
RIP Tessan den bästa vännen och allt jag trodde på...
jag saknar dig hjärtat<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0